En sjuksköterskas bekännelser
Hemma igen, skönt. Pissjobb pissjobb pissjobb. Det är inte kul längre. Har jag tröttnat?Redan?! Det här suger juh, det var INTE vad jag ville med min utbildning.
Arbetsdag = På med pyjamasen som har värsta gällivarehänget och en blus med tunga fickor. Hmmhrpf, godmorgon. Någon höjer på blicken och hälsar, andra tittar sammanbitet ner i golvet på väg mot något mission (troligen impossible).
Snabb genomgång av patienterna, river fram medicinvagnen, utfodrar människor i vita nattskjortor nedbäddade i sköna sängar. Guuuud vad jag vill krypa ner där, ensam alltså, kicka dom ur sängen och i med nya sängkläder. NICE.Sen kommer karavanen med fladdrande rockar, bråttom bråttom (till mission possible). Rond: snabbt, hafsigt, skynda sig rabbla det man vill ha sagt. Försöka vara skärpt. Godmorgon då.
Näe, dags att göra nåt annat va´? Min hjärna har varit understimulerad alldeles för länge nu. Det är samma jäkla rutiner varje dag, jag kan till och med sköta mitt jobb perfekt trots att jag haft feber, magsjuka, urinvägsinfektion och varit bakis. För inget oförutsätt händer ju. Tja...det förstås, ibland har det hänt att någon behöver laxermedel eller en kräkpåse.
Kommentarer
Trackback
