Attack
Häromdagen på jobbet var det en man som sa: är det du som är Per-Åkes dotter? Ja, sa jag. Han berättade om dig, att ni stött på varann på stan en vecka innan du dog. Där, på jobbet, på en rörig akutmottagning kastade sig ångesten på mig. Den brottade ner mig, tryckte med två stora händer på min bröst, pressade ur all luft. Jag tappade kontrollen på mitt känsloliv. Där, i min proffession. Men ingen såg, ingen anade det uppror som stegrades inom mig.
Min älskade far, saknaden är ännu densamma.